onsdag
Igår skolkade jag. Förstår ni nu hur dålig jag är?
Jag är allmänt dålig bara, och särskilt när det gäller saker som är viktiga, som tex skolan.
Jag ska inte skolka, jag ska inte få ig på saker, jag är inte sån, egentligen.
Det var liksom inte meningen, när jag började 1:an i gymnasiet, att jag skulle få såhär kassa betyg. Men min omogenhet och måste-vara-cool-het gjorde att det blev så. Hade jag fått gå tillbaka i tiden och göra om min gymnasietid så hade jag lätt ansträngt mig mer, för jag vill inte ha dåliga betyg. Jag vill känna mig stolt över mig själv. Det gör jag icke!
Men men, gjort är gjort, och jag orkar verkligen inte plugga upp nåt efter gymnasiet, är det inte lite fusk att göra de?
Jag. ångrar. mig. så. mycket.
En grej till; vad är kärlek? vad är kärlek för dig?
Hej sötnos!
Usch vilket deppinlägg det där var från din sida. Du ska inte skriva sådana saker om dig själv, förstår du det? Och oavsett vad som hänt hittils med betyg och allting så finns det fortfarande en chans att fixa det. I alla fall en del utav det. :) Så ge inte upp! Du ska se att det blir bättre om du bara fortsätter kämpa!
Nya tag efter jullovet, right?! :) Puss<3
Joo jag förstår men du måste försöka lägga saker och ting bakom dig, på sätt och vis. För liksom, om du bara tänker tillbaka i tiden hela tiden på allt de dåliga som hänt dig så trycker du bara ner dig själv istället för att pusha dig själv. Alltså nu menar jag om du tänker tillbaka på det som gått lite sämre den här terminen.
Börja istället nästa termin med en ny positiv inställning där du intalar dig själv att göra ditt bästa och planerar ditt pluggande noga! :) Mycket handlar om planering. Och en sak till, tänk inte i dåtid eller framtid. Lev i nuet och gör det bästa av situationen just NU, då får du bäst resultat. :)
Kärlek för mig är lite delad. Alltså, kärleken till familjen är inte densamma som kärleken till vänner och pojkvän. Familjen är en kärlek som inte går att beskriva med ord, de människorna som är min familj, de är de personer jag älskar mest av alla och som för alltid kommer att vara närmast i hjärtat. Pojkvän och vänner är en säker 2:a där det är ungefär ganska känsla. men pojkvänner och vänner kan komma och gå lite under tidens gång. Familjen finns ju ALLTID kvar.
Men om du menar känslan kärlek så är det när man tycker om någon så mycket att även om man bråkar och rent av hatar den personen till och från så kan man inte bara lämna personen ändå. För känslorna är för starka. Man förbiser allt de dåliga och framhäver de goda och stannar även i de tuffa situationerna! :) Det är kärlek.
