emelitenme

snart.
in i dimman.
dimman.
suddig dimma.
grå.
ser inget,
går inte.
vet inte,
orkar inte,
vill.
vad göra?
dimman kommer,
tjockt, ser inget,
kommer ingen vart, 
kontroll nej hej då,  

gosh vad jag är trött på alla mina tankar och hela mig. jag är så kär nu alltså, mer kär i johan än jag någonsin varit. hoppas han stannar kvar hos mig, inte sviker mig, det är ju det man är som mest rädd för när man är som kärast. jag är rätt fett rädd att han ska lämna mig. så fort jag är ensam utan någon så blir jag såndär. det är fett jobbigt. som vanligt behöver jag hjälp med att slappna av, hur gör man? hur gör man när alla tankarna kommer? jag orkar inte gråta, har jag någonting att gråta för egentligen? rädslan? att jag känner mig fångad i mig själv? åhh vad är det med mig, jag vill bara känna mig sådär harmonisk och lugn i mig själv, alltså jag vet inte vad det är med mig nu för tiden, jag är inte mig själv. har ingen lust att äta, är superkänslig psykiskt, orkade inte bry mig om att jag fick 2 ig, blir irriterad på johan hela tiden, vet ingenting. yeaaah that's me, som vanligt!
oh baby doooon't you break my heart.

varför ser min blogg så konstig ut?
nån som kan förklara det?
den ser inte ut som vanligt iaf =/


nåväl.
jag är nästa klar med allt i skolan nu.
det enda jag har kvar är att göra en analys av ett manus i teatern och skriva ett prov i religion :)
sen jävlar ska jag ha sommarlov!
om jag gör analysen av manuset så får jag inte ig i teater :D det känns nice.